|
|
Porträttet av Maria Sofia Mörner
Porträttet bredvid föreställer, enligt påskriften på baksidan, Maria Sofia
Mörner av Sund, född Sparvenfeldt. Hon var Carl Ludvig Christoffer von
Schevens svärmors mor.
Hon var gift med Karl Fredrik Mörner av Morlanda
De hade en dotter: Beata Antonitetta Mörner af Morlanda, född omkr 1718 i
Sund, död mellan 1766-1768 i Sund.
Denna dotter i sin tur gifte sig med Friherre Jakob Cronhielm och fick med
honom en dotter, Beata, som sedermera gifter sig med Carl Ludvig Christoffer
von Scheven.
Porträttet målades av Jaen Starbus (1679-1724), en konstnär av holländsk
härkomst, som blev prinsessan Ulrika Eleonoras hovmålare och flitigt
anlitades av den svenska aristokratin.
Flera arbeten av Jaen Starbus finns på Nationalmuseum.
Fler arbeten av Jaen Starbus
Under en period hängde porträttet, tillsammans med porträtt av Carl Ludvig
Christoffer von Schevens svärföräldrar, i förmaket på Håtö. Det fanns fler
portträtt, sammanlagt tolv, men nio av dem användes av Carl Ludvigs
barnbarns barn, Bernard och Karl, som måltavlor för prickskytte.
Porträttet finns i dag i familjen von Schevens ägo.
En gammal släktskröna
Nedanstående berättelse är hämtad ur Upplands fornminnesförenings tidskrift
/ 431.
Överstelöjtnanten von Scheven är Carl Ludvig Christoffer von Scheven.
Kvinnan omnämns som ”fröken” och skulle således inte vara hans fru
friherrinnan Beata Sofia Cronhielm. De dör 1808 respektive 1809, vilket
tyder på att det skulle vara Beata Sofia det handlar om. Såvida de inte hos
sig hade boende en yngre ogift syster till henne.
"I början av 1800-talet bodde hos överstelöjtnant von Scheven på Sund en
gammal fröken Cronhielm, ett stort original. Hon gick helst klädd i
mansdräkt, grön jaktkostym, var road av jakt och var styv skytt.
En vacker vintermorgon satte ungdomarna på Sund upp några orrbulvaner i
björkarna i den s.k. gamla trädgården och hade gårdens faktotum, gubben
Björn, som var mycket duktig härma olika fåglar, att spela som en orre.
Gamla fröken fick höra orrspelet och var ej sen att springa ut med bössan
och fick snart se orrarna, lade an och sköt med påföljd att bulvanerna rök i
trasor. Fröken blev mycket förargad och glömde ej den jakten på länge.
En annan gång, det var några år senare, stod gamle överstelöjtnanten på
gården vid Siggesta, han stod bredbent och rökte sin pipa. Då kom fröken
Cronhielm med sin bössa på axeln upp för allén och fick mellan fötterna på
överstelöjtnanten se en flock sparvar på gårdsplanen. Hon blev ivrig att få
kramsfågel och lade an och sköt samt fick en del sparvar, men var även nära
att träffa gubben överstelöjtnanten i benen.
Detta blev gummans sista jakt. Överstelöjtnanten blev så förargad över
tilltaget, att han aldrig mer tillät gamla fröken bära bössan, helt visst
till stor sorg och saknad för henne. Det sägs att hon efter den betan ej
mera var sig lik."
|

Maria Sofia Mörner av Sund, Carl Ludvig Christoffer von Schevens svärmors
mor.

Grevliga ätten Mörner av Morlandas vapen
från 1716

Adliga ätten Mörners vapen

Grevliga ätten Cronhielms vapen |