SLÄKTEN VON SCHEVENS SLÄKTKRÖNIKA
från Georg von Scheven till "Calle" Scheven
  Släktträd Orter Omvärldshistoria Fler "Schevar"

Georg von Scheven
1545 - 1610

Johan von Scheven
? - 1643

Johan von Scheven
1630 - 1698

Christoffer Fredrik von Scheven
1693 - 1740

Carl Ludvig Christoffer
von Scheven
1737 - 1809

Carl Fredrik von Scheven
1779 - 1839

Carl Ludvig Christoffer
von Scheven
1811 - 1880

Carl Fredrik Mauritz
von Schven
1871 - ?

 

 

 

Johan von Scheven ? – 1643

Föddes i Sprockhövel, någon gång under andra halvan av 1500-talet.

Någon gång, förmodligen kring sekelskiftet, eller efter sin faders död, bosatte sig Johan i Stralsund. Varför han gjorde det vet vi inte, vi kan bara spekulera. Vid denna tid var Europa splittrat religiöst sett. Det nära liggande Holland var protestantiskt. I västra Tyskland var befolkningen splitrat mellan katolicismen och protestantismen, medan södra Tyskland och Österrike var katolskt. Det 30-åriga kriget, som började i början på 1620-talet var en konsekvens av Europas religiösa splitring och där Sverige, inte minst genom Gustav II Adolf, kom att spela rollen som protestantismens försvarare. Dessutom reste valloner från nuvarande Belgien/Holland i stort antal till Sverige, för att där ägna sig åt att utveckla järnhanteringen. Mässingssmeder från västra Tyskland reste även till Sverige. Dessa båda faktorer kan ha gjort det intressant för Johan att närma sig Sverige, eller i varje fall bosätta sig i ett protestantiskt dominerat område.
Han blev med tiden rådsherre i Stralsund, 1629, och var svenska kronans faktor och kommissarie i Pommern, ”varunder han försträckte konungen ansenliga penningsummor”.

En ansenlig förmögenhet måste under tidigare år ha skapats, eftersom Johan, förutom att ”han lånade svenske kungen ansenliga penningsummor”, också kunde förvärva flera gods i Pommern, som Zimkendorf, Endingen, Lendershagen m.fl. Enligt en tysk beskrivning av Zimkendorf ska Johan von Scheven, förutom dessa tre gods, av den svenske kungen Gustav II Adolf ha erhållit Borgwall med Borgwall sjön, samhällena (die Dorfschaft) Nienhagen, Wolfshagen, Steinfeld, boskapsgårdarna (das Ackerwerk) Steinhagen, Gruel, Sehmüle, boskapsgårdarna (das Ackerwerk) Moysall och boskapsgården (die Dorschaft) Pennin.
Detta är en ansenlig landyta motsvarande ca 5000 ha, eller 50 km2.
Förmodligen erhölls dess gods i pant, för lån som givits till svenska kronan.

Han var gift med Maria von Queren, med vilken han fick två söner:
Johan von Scheven, som föddes 1630, samt
Bernard von Scheven, som sedermera blev adlad von Schäwenbach. Han ser ut att efter fadern ha ärv Endingen och Lendershagen.

Han fick i detta äktenskap en känd dotter Maria von Scheven, som föddes 1623. Hon gifte sig 1637, 14 år gammal, med Martin Klinkow, med vilken hon fick två barn, Johan och Margaretha.

Johans hustru dog i september dog i september 1643. Endast två månader senare, den 19 november 1643, dog Johan själv och lämnade två minderåriga barn efter sig.
-----------------------------------------------------------
Pommern, liksom stora delar av övriga Tyskland, var till stora delar förött och skövlat av det 30-åriga krigets arméer. I krigets spår följde sjukdomar, som inte minst drabbade arméerna själva, men naturligtvis även civilbefolkningen. Med tanke på att Johan och hans hustru dog mer eller mindre samtidigt är det inte otroligt att de drabbats av någon av de farsoter som härjade. Så var t.ex. dysenteri en mycket smittsam tarminfektion, som ofta följde i krigens spår.
-----------------------------------------------------------
Vi ska i det följande följa den förste (?) sonen, Johan von Scheven.

Stralsundska stammtavlan
I en i Stralsund upprättad stamtavla, finns ytterligare barn angivna, vilket jag lär återkomma till.
Denna stamtavla är troligen upprättad innan släkten adlades i Sverige, då vapenskölden ser anorlunda ut.

 

 

 

 


Tyskland 1618 - indelat efter religionstillhörighet


Pommern


Stralsund 1628


von Schävenbachs vapen